Alla inlägg av Liza Sundberg

Från detalj till mastodontprojekt

Ni vet de där små detaljerna som lätt blir gigantiska mastodonthinder? Jag är expert på att skapa sådana. Transporten är ett så t exempel, jag älskar mitt släp och använder det minst 1 gång i veckan. Jag skäms dock om någon tittar in i det, alldeles för ofta slarvar jag med att torka ur det efter användning och det är ju grymt svårt att ha en bra lösning på förvaring?!

Idag har iallafall jag och SuperAlva städat och virkonat majoriteten av ytorna, perfekt när medryttarna har arbetsdagar från skolan 🙈

Nu lovar jag att försöka torka ut släpet minst en gång i månaden, det borde jag nog lyckas med? Men vi behöver tips på täckesförvaring i sadelkammaren..

Att ta tjuren vid hornen

Det var då dags att vaccinera Bettan och Atte, något som lättast sker genom att veterinären kommer hem till oss. Jag är specialist på att skjuta upp sånt här till sista sekund och den här gången så kunde veterinären komma hem till oss, vilket gav något blandade känslor.

Att lasta Atte är nämligen i princip omöjligt. Vi har inte åkt någonstans sedan han flyttade hit för ca 2 år sedan, och då tog det en halv dag att få in honom. Men eftersom jag är en envis person så var det bara att lösa problemet.

Och vi har faktiskt tränat lite, men aldrig så att det skulle gå att stänga eller så. Jag har aldrig kunnat sända in honom, alltid behövt vara framför, tills i söndags! Då bara gick det! Det är månader och år mellan bilderna, och det ska erkännas att det tog lång 30 min igår hemma och mycket längre på kliniken. Idag tog det 10 min. Man måste bara orka hålla på och jag ska aldrig mer döma folk med svårlastad hästar, de har kanske inte haft möjlighet att träna.

Jag tror jag blir galen!

Kristyr,
Jag älskar den hästen väldigt mycket men ibland gör han mig galen.
Som igår när jag tog in hästarna, vem tror ni hade plockat av sig en sko?
Krisse såklart, jag kan verkligen inte sko just nu men som tur är kommer Rina för att sko tjejerna idag.
Förra säsongen fick jag stryka honom ca 3 gånger pga. olika påhitt, så vill jag inte ha det i år!

Att jag dessutom vaknade till det här gjorde mig inte direkt gladare.

Alltså, nej? #minahästarharsommarskor #smpåsöndag

Ett inlägg delat av Liza Sundberg (@lizadistans)

Igår red Nelly och Lova lektion på RRK med Bettan och Fia.
Totalt olika hästar,  och tyvärr är det den lilla som skulle behövas ridas till, hur lätt är det när man är 168 cm? Hon kikade upp på läktaren och nästan strålade ”hahah nu kan jag göra som jag vill!”
Men Nelly är duktig och det gick bra.
Fia är åt andra hållet, väldigt känslig och blir arg om man blir långsam. Nyttigt för tjejerna att rida olika hästar och mycket nyttigt för hästarna att gå lektion.

Jag gillar verkligen min klubb där alla är välkomna! Vi är inte en stor och flashig klubb men vi har en god gemenskap och vi arbetar för att få det att fungera.

 

Ska vi byta gren?

Vågar jag ens säga att jag har anmält två hästar till A9?
Jag litar inte på att Krisse kommer stå på alla 4 fram tills dess, alldeles för många gånger har jag anmält och behövt stryka honom.
Tanken är att Anna rider Milos på YR-SM, hur det går får vi se men jag vet vad planen är 😉
Krisse ska jogga runt 80 KM* med Ella Jones, det blir nog bra det.

Vi har roat oss med lite annat nu när jag har varit skadad, i måndags var det klubbtävling på RRK, och teamet hade två hästar (ponnier?) till start.
IMG_3266
Bettan hoppade 50 cm med Nelly. Ponnyn tyckte inte att man behövde hoppa alla hinder och fick 16 fel. Men de var duktiga ändå och får jag som jag vill så hinner vi hem till dressyren 1/5 och sedan för att åka till Insjön för att hoppa på ”riktigt”.
Är man ett envist ponnysto måste ryttaren kaxa till sig, vilket inte är så lätt om man går i årskurs 5. Det kommer bli bättre.
IMG_3359
Anna och Ferrari gav sig på 70 cm och 90 cm.
Ferrari var en nöjd hopphäst och skötte sig galant, han höll sig faktiskt mest på mattan. De nollade 70 cm supersnyggt men fick ett pet i 90, men jag har hört att det hindret var ca 15 cm för högt, så jag säger att det är ok. (Anna var sur efteråt, eftersom hon ville vinna 😉 )
Ferrari och Anna ska delta i gymnasie DM i hoppning 11/5 i Rättvik, men då jobbar jag så får väl skicka Danne som spion.

Nu ska jag återgå till att läsa bok och drömma om en frisk arm. Handleden blir väldigt trött av att blogga.

Tack, tack, TACK!

Jag fortsätter vara sjukskriven, hoppas på att kunna gå tillbaka på deltid på onsdag. Jag är så otroligt uttråkad men orkar inte göra saker, så jag förstår väl varför jag bör vara hemma..

Världens bästa medryttare (alltså mina) tränar hästarna fantastiskt bra, de gör fantastiska uppoffringar av sin tid för att hjälpa mig. Hur ska man visa tillräcklig tacksamhet för en sån sak? 

Igår gick alla hästarna, Anna och Ferrari var ute och galopperade Jutjärn + Ockran. Han har varit lite lätt understimulerad herr Drake.

Lova och Annie gjorde backpass runt gården med Krisse och Milos. Krisse hade skött sig, det var första gången Lova red Krisse.

Nelly hoppade Bettan, inte högt med dressyrhoppning. Ponnyn tycker inte att man behöver vara lydig hela tiden.. Hoppas på att få ut det här ekipaget på hoppbanorna och distansbanan framöver.

Avdelningen gnäll.

Det är inte meningen att gnälla, men just nu är det svårt att vara positiv, känns som att ingenting går som jag vill.  Ibland undrar jag varför jag ens försöker? Jag tänker visa allt och alla, kanske mest mig själv att jag visst kan.

Tjejerna tränar hästarna och jag får rehabiliteringsträna mig själv, korta pass på träningscykel om jag sen får sova. Jag sover så otroligt mycket nu. Hoppas på att kunna börja arbeta lite försiktigt nästa vecka.

Hästarna tränar faktiskt otroligt bra, tjejerna gör ett otroligt seriöst arbete! Jag blir så lycklig när jag tänker på det! Tack!